Att gå ner mycket i vikt är en stor prestation, men den största utmaningen kommer ofta efteråt: hur håller man vikten på lång sikt?
Många upplever att kilona långsamt smyger sig tillbaka när den intensiva viktminskningsfasen är över. Därför är viktstabilisering (Weight Loss Maintenance, WLM) ett avgörande men svårt område inom näringsforskningen.
En ny stor studie, publicerad i Clinical Nutrition 2025, undersökte just denna fråga. Forskarna jämförde två olika koststrategier för att hjälpa människor att bibehålla en betydande viktnedgång under 78 veckor – alltså ett och ett halvt år. Studien ger viktig kunskap för både kliniker och alla som kämpar med att behålla vikten efter en viktnedgång.
Varför är viktstabilisering så svårt?
Efter en stor viktnedgång sker flera fysiologiska förändringar i kroppen som gör det svårare att hålla vikten nere. Aptiten ökar, ämnesomsättningen sjunker och hormonella förändringar – till exempel förändringar i GLP-1 och ghrelin – driver kroppen tillbaka mot en högre vikt. Psykologiska faktorer som stress, känsloätande och varierande motivation försvårar det ytterligare. Därför är viktuppgång vanlig om man inte får strukturerat stöd och tydliga strategier för viktstabilisering.
Vad ville forskarna undersöka?
Syftet med studien var att testa hur två olika strategier med måltidsersättningar kunde stödja viktstabilisering:
5:2 Total Diet Replacement (5:2 TDR) – två dagar i veckan med full måltidsersättning (ca 825–850 kcal/dag).
Daily Meal Replacement (DMR) – en måltidsersättning per dag som ersättning för en huvudmåltid.
Båda metoderna genomfördes som en del av ett strukturerat viktstabiliseringsprogram med stöd av dietist.
Studiedesign
Studien genomfördes som en randomiserad kontrollerad studie med 63 deltagare, varav 75 % var kvinnor. Alla hade tidigare gått ner minst 8 kg genom diet, beteendeprogram eller medicinsk behandling. Vid baslinjen hade deltagarna i genomsnitt gått ner 16,8 kg. Studien pågick i 78 veckor (cirka 18 månader) med månatliga dietistbesök, möjlighet till ”återfallsbehandlingar” vid viktuppgång och kvalitativa intervjuer.
Resultat före vecka 26
Innan studien började hade deltagarna redan genomfört ett viktminskningsprogram. Vissa hade gått ner i vikt med dietprogram (t.ex. total måltidsersättning), andra med beteendeprogram eller GLP-1-medicin.
Vid baslinjen varierade resultaten något mellan grupperna:
-
DMR-gruppen hade gått ner cirka 18,8 kg
-
5:2 TDR-gruppen hade gått ner cirka 15,0 kg
Skillnaden berodde sannolikt på slumpmässig fördelning – deltagarna i DMR-gruppen hade råkat gå ner något mer före studiestarten.
När viktstabiliseringsprogrammet började visade resultaten att 5:2 TDR-gruppen behöll sin vikt bättre, medan DMR-gruppen började gå upp något igen.

Resultat efter 26, 52 och 78 veckor
Efter 26 veckor var skillnaderna tydliga:
-
5:2 TDR-gruppen: ytterligare genomsnittlig viktnedgång på 0,9 kg
-
DMR-gruppen: genomsnittlig viktuppgång på 3,5 kg
Skillnaden på 4,4 kg var statistiskt signifikant (p = 0,005).
Vid 52 veckor fortsatte 5:2 TDR-gruppen att visa bättre viktstabilitet. Vid 78 veckor hade skillnaderna mellan grupperna jämnats ut, men båda grupperna bibehöll fortfarande en imponerande viktnedgång på 12–15 kg i genomsnitt.
Vad sa deltagarna och dietisterna?
Intervjuerna visade att båda metoderna upplevdes som acceptabla, men med olika styrkor:
-
5:2 TDR gav struktur och en ”reset-effekt” som hjälpte deltagarna att äta bättre under övriga dagar.
-
DMR upplevdes som mer flexibelt och enklare att få in i vardagen, men för vissa mindre effektivt.
De största hindren var livshändelser (sjukdom, semester, sociala aktiviteter) och monoton användning av samma produkter. Deltagarna lyfte fram fördelar med portionskontroll, enkelhet och värdet av individuellt dietiststöd.
Vad betyder resultaten i praktiken?
Studien visar att strukturerat stöd med måltidsersättningar kan förhindra viktuppgång efter en stor viktnedgång. Båda strategierna ledde till en bibehållen viktnedgång på över 15 kg efter 26 veckor och över 12 kg efter 78 veckor – betydligt bättre än vad man normalt ser, där många annars snabbt går upp i vikt igen.
Resultaten understryker att det inte finns en universallösning. Vissa gynnas mer av fasta TDR-dagar, andra av daglig flexibilitet. En kombination av struktur, flexibilitet och professionellt stöd kan vara avgörande.
GLP-1-medicin och viktstabilisering
En viktig aspekt var att vissa deltagare tidigare hade behandlats med GLP-1-agonister som semaglutid. När de slutade med medicinen gick de snabbt upp något i vikt – men med stöd av viktstabiliseringsprogrammet lyckades de ändå behålla en viktnedgång på 12–15 kg efter 78 veckor. Detta är mycket relevant med tanke på den breda användningen av viktmediciner idag.
Strukturerat stöd och flexibla lösningar är nyckeln
Studien visar att viktstabilisering inte behöver vara en omöjlig utmaning. Med målinriktade insatser, individuellt dietiststöd och måltidsersättningar kan personer som gått ner mycket i vikt behålla sina resultat i mer än ett och ett halvt år. Nyckeln är att anpassa strategierna efter individuella behov och livssituation.
Forskarna betonar att både 5:2 TDR och DMR kan fungera effektivt i klinisk praxis när de kombineras med personligt stöd. De föreslår också att framtida forskning bör utforska mer flexibla, adaptiva modeller som gör det möjligt för deltagare att byta strategi efter behov – samt vikten av att kombinera kost med fysisk aktivitet och digitala verktyg, särskilt vid avslut av viktmedicinering.